Organisation

Frågor kring tid är centrala vid planering av kompetensutveckling. Vid utvärderingar visar det sig många gånger att det är tiden – eller i första hand brist på tid – som sätter käppar i hjulet för goda intentioner. Det handlar både om kompetensutvecklingens omfattning i tid och om hur tid ska frigöras för deltagande lärare.

En Learning study kan genomföras under en termin eller under ett läsår. En fördel med att förlägga den under en termin är att den kan hållas aktuell då tiden mellan träffarna blir kortare. En nackdel är att upplägget är mer känsligt för oförutsedda händelser som bryter planeringen. Det krävs ca 8–10 handledda träffar för att genomföra en Learning study. Det är viktigt att det utöver tid för möten också avsätts tillräckligt med tid för de saker som ska göras mellan mötena, tex inläsning av litteratur, videofilmning av lektioner, rättning av test och sammanställning av resultat.

Översiktlig bild över ingående moment i en Learning study cykel

ls_oversikt

I grovplanen [PDF] presenterar vi ett förslag på uppläggning av en Learning study. Planen ger en fingervisning om vad som ingår och en ungefärlig tidsåtgång.

En Learning study cykel omfattar minst tre försökslektioner. Det betyder att minst tre lärare, som undervisar i samma eller närliggande årskurser kan bilda en grupp. Vanligast är att en grupp består av 3–5 lärare och en handledare, samt att 3–5 lektioner genomförs inom ramen för projektet.

Träffarna i en Learning study kan organiseras på olika sätt. Är man ute i god tid kan man redan i läsårsplaneringen avsätta en fast tid varje vecka för arbetslaget och se till att alla deltagare är schemafria tex varje måndag kl 8–10. På det viset får man kontinuitet i arbetet, samt att det blir tydligt att detta är ett viktigt inslag i arbetet. Det är naturligtvis möjligt att arbetslaget kan utnyttja del av konferenstiden. Väljer man detta är det viktigt att skolledningen stöttar lärarlaget och i handling tydligt visar att man prioriterar arbetet med Learning study genom att man undantar deltagarna från andra projekt och möten – alla lärare behöver inte medverka i allt, hela tiden. Ytterligare ett sätt att organisera träffarna är att frigöra deltagarna en halvdag med lämpliga mellanrum. Här är det viktigt att beakta att lärare upplever att arbetet med att instruera en vikarie och att följa upp de lektioner som vikarien har haft ofta innebär ett merarbete, som man inte blir kompenserad för. Att få en fast reducering av undervisningen, under en termin eller ett läsår, för att kunna delta vid veckovisa fasta möten är den modell många lärare föredrar och som verkar fungera bäst, enligt de utvärderingar som Skolverket genomfört av mattesatsningen 2009–2011.

[…] för att en Learning study ska ge bra resultat måste organisationen vara en del av förändringen.

(Skolverket, 2012)

Det är tydligt att de lärargrupper som har haft tid inlagd i schemat för arbetet med projektet har lyckats väl, medan de lärargrupper som själva ordnade vikarie och försökte få gemensamt tid för att arbeta med projektet inte har lyckats lika väl.

(Olteanu & Lennerstad, 2011)

Learning study ska vara ett utvecklingsprojekt som ägs och drivs av lärarna i gruppen och i de flesta fall bygger deltagande på frivillighet. I de fall skolans ledning, av olika skäl, överväger att anbefalla deltagande kan valet av organisatorisk modell vara värd särskilt övervägande.

De lärare som vill arbeta med Learning study och även stötta implementeringen av detta bör vara medvetna om att det kommer att kräva tid och kraft. Det innebär att man under den tid man deltar i en Learning study bör prioritera denna fortbildning.

(Henrik Hansson, 2011)

Handledning
För att en Learning study ska bli framgångsrik är det viktigt att arbetslagen får stöd av kvalificerad handledning. Det framgår med tydlighet även av Skolverkets utvärdering.

Utvärderarna har följt åtta av projekten för att exempelvis undersöka vad som avgör hur effektiv en Learning study i matematik blir. Det visar sig att handledarnas kompetens, avsatt tid i schemat och att inte gapa över för mycket är viktiga framgångsfaktorer.

(Skolverket, 2012)

En kvalificerad handledare bör ha dubbel kompetens. Det gäller dels själva modellen Learning study och Variationsteori, dels det matematiska innehållet.

En lärdom som vi kan dra är att de som blir tillfrågade för att hjälpa måste ha kunskaper både i matematik och om learning study. Lärarna förväntar sig både att få hjälp med hur de ska driva sin Learning study och med att få konkreta svar på konkreta frågor om hur man bör presentera det matematiska innehållet i klassrummet. Om inte handledaren kan ge båda blir inte resultatet bra.

(Skolverket, 2012)

Se även

Länkar till resurser på nätet

NCMs stöd för planering och uppläggning av kompetensutveckling

Källor

Hansson, H (2011), I T. Maunula m fl, Learning Study – undervisning gör skillnad. Studentlitteratur – [WWW]

Olteanu, C. & Lennerstad, H. (2011), Lesson study och Learning study samt IKT i matematikundervisningen: en utvärdering av matematiksatsningen. Skolverket – [WWW]

Skolverket (2012), Tid för matematik. Erfarenheter från Matematiksatsningen 2009-2011. Skolverket – [WWW]

Bilagor