Många studier pekar på att undervisningens kvalitet (se tex Hattie, 2007) och lärares kompetens (se tex Gustafsson & Myrberg, 2002) är de viktigaste faktorerna att utveckla för att nå ökad måluppfyllelse. I en rapport från McKinsey år 2007, där man undersökt vad som gör att vissa länder lyckas bättre än andra, pekar man bl a på att en av de faktorer som utmärker de högpresterande länderna är att de arbetar med kontinuerlig klassrumsnära kompetensutveckling av lärarna:
All the evidence from both the high- and low-performing systems shows that the most effective way to deliver sustained and substantial improvements in outcomes is through sustained and substantial improvements in instruction.
(Barber & Mourshed, 2007).
Learning study är en modell där lärare genom att fokusera på elevernas lärande samtidigt utvecklar sin kompetens och sin undervisning. Modellen är teoretiskt grundad i Variationsteorin och svarar därmed väl upp mot skrivningarna i skollagen.
1 kap. 5§
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Genom att både teoretiskt och praktiskt sätta sig in i Variationsteorin kan lärare utveckla redskap för att beforska sin egen praktik, samt utveckla ett professionellt språk kring skolans huvuduppdrag – elevernas kunskapsutveckling. Learning study är också en konkret modell för att öka det kollegiala samarbetet och att öppna upp ”de stängda klassrumsdörrarna”.
Några röster om Learning study:
Att delta i en Learning study är ett sätt att utvecklas som lärare utifrån ett behov i det egna klassrummet samtidigt som det har sin grund i pedagogisk forskning. Det bygger på att man vågar diskutera bra lektioner istället för bra lärare, lyckade inlärningstillfällen istället för elever i svårigheter, innehåll istället för form.
(Inga-Lill Carlsson, 2011)
Utvärderingen visar att Learning study är en effektiv metod för att förbättra undervisningen och därmed lyfta elevernas kunskaper i matematik. De intervjuade lärarna är också överens om att arbetet med metoden varit den bästa kompetensutveckling de varit med om. Det mest givande i hela processen för dem var möjligheten att tillsammans med kollegor få reflektera över hur de ska presentera matematikinnehållet för elever i klassrummet.
(Skolverket, 2012)
Att tillsammans med kollegor (förut har lärarna planerat lektionerna individuellt) reflektera över undervisningen och utveckla gemensamma förklaringar, mål och lektionsplaneringar ansåg lärarna vara det viktigaste i processen. Från intervjuer framgår det att lärare tog del av varandras erfarenheter genom att utnyttja gemensamma tillfällen till reflektion och på så sätt utveckla ett ömsesidigt yrkesspråk.
(Olteanu & Lennerstad, 2011)
Källor
Barber & Mourshed (2007), How the world’s best performing school systems come out on top. McKinsey report – [WWW] [PDF]
Carlsson, I-L (2011), I T. Maunula m fl, Learning Study – undervisning gör skillnad. Studentlitteratur – [WWW]
Gustafsson, J-E & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat Skolverket – [WWW]
Hattie, J. (2007). Visible learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Routledge – [
WWW]
Olteanu, C. & Lennerstad, H. (2011), Lesson study och Learning study samt IKT i matematikundervisningen: en utvärdering av matematiksatsningen. Skolverket – [WWW]
Skolverket (2012), Tid för matematik. Erfarenheter från Matematiksatsningen 2009-2011. Skolverket – [WWW]